Jag är i Göteborg. Jag är inte frisk, men jag är här, och det är görbart, möjligt. Jag hostar en del, har inte fått sova så bra på tåget, är trött, men jag är i Göteborg och det är fint. Jag har träffat Nina. Hon ser ut som hon alltid gjort, fast kortare hår, tufsigare…
Read more
På tåget. Jag är på väg. Första boken utläst i Gävle, och jag undrar när jag ska börja skriva. Det var nu. Jag har skrivit i dagboken, skrivit av mig gnället över SJ och den förlorade sovvagnsplatsen, kanske också skrivit mig in i resan, men det är alltid på ett annat sätt än det här….
Read more
Ulvön, forts. Igår fick jag ett väldigt ovälkommet ryggskott, vilket komplicerar saker och ting, och framför allt gör mig orolig för den kommande tågluffen. Hur ska jag med min skröpliga kropp lyckas resa genom Europa på obekväma tåg och okända hotellmadrasser? Vad får jag ut av resan om jag ständigt är i smärta och inte…
Read more
Jag fann denna mening när jag gick igenom mitt skrivprojekt idag. Jag tror att det kan vara mottot för allt mitt skrivande. Anlänt Ulvön. Kitschigt vandrarhem, komplett med patchoulidoftbomb vid ankomst, våningssängar, alla dekorationer du kan tänka dig från alla dina och dina kompisars far- eller morföräldrars hem (om du växte upp på åttiotalet, är…
Read more
Jag och flugorna sitter på bron och läser. Jag och flugorna och fjärilarna, jag och småfåglarna, skatorna. I solen. Vi läser Johan Jönson, flugorna hjälper mig. Jag saknar min katt. Jag tänker att Jönson låter orden forsa ut ur sig. Att det är arbetet, och jag tror att det är någon slags sannhet mot tankeflödet,…
Read more
Jag läser Sent farväl* och saknar kameran, mörkrummet, att vara intensiv och full av visioner, att vara full. Det nostalgiska, att jag då och då glorifierar min ungdom, längtar tillbaka in i kroppen men bara om jag kan vara den jag är nu. Det där är inte sant. Jag längtar tillbaka in i kroppen och…
Read moreI sjukstugan påminns jag om skrivandet, att jag saknar det, den här platsen. Mitt största aber är bilden, att man måste ha en bild för att någon ska idas klicka. Inte för att jag inte tycker om bilder men för att det ställer ytterligare ett krav och tar mera tid, kräver mer. Jag skulle vilja…
Read more
Saknar något jag vet inte fanns.Saknar den jag aldrig kommer att bli.Saknar den han aldrig kunnat vara. Längtar till något jag vet inte finns.Längtar till den jag inte visste att jag kunde bli.Längtar efter den jag ännu inte mött. Jag tror inte ens på det här själv men på något sätt måste man ju kanalisera…
Read more
Idag kändes det för första gången lite motigt att skriva här. Jag känner att jag rör mig runt samma ämnen, att jag blir tjatig, vad mer kan finnas att säga om min ganska banala vardag och de betraktelser jag gör, om jag gör dem och det var väl egentligen inte meningen (som om jag vet…
Read more
Jag stänger av mobilen, och det är en lättnad att inte alltid sträcka ut mina tentakler mot omvärlden. Att vara i mitt eget tankerum. Eller, som om världen bara var det att nå och bli nådd i stunden, det direkta. Jag riktar ju ändå tanken till en värld, när jag skriver. Men det långsamma, att…
Read more