När jag tänker på kvinnan vet jag att hon är ensam med barnet. Det finns ingen far till barnet, och min fantasi kommer fram till många olika anledningar. Hon kan ha utsatts för en gängvåldtäkt, mannen kan ha dött, hon kan ha legat med många alldeles frivilligt och okända eller kända personer som hon inte…
Read more
Det slutna rummets faktiska förankring? Vänligen upphäv din fantasis begränsning. Det finns ingen logik här, som kan ansluta sig till en verklig värld, eller så är det verkligare än någon konkret värld. Både och. Alltid både och. Det finns en befrielse i att skriva fram en värld där allting är möjligt. Skrivandets privilegium. Det ska…
Read more
I ett av rummen finns en kvinna med ett barn. Jag ser bara den stillbilden, tystnad. Det är en tavla, målad i olja, med mjuka övergångar mellan linjerna. Kvinnan bär en grön tröja, och det mjuka i penseldragen ger mig känslan av att det är en stickad tröja, ylle, varmt. Konstnären har placerat henne i…
Read more
Det slutna rummet. Jag ska beskriva den här platsen. Om våra medvetanden skulle ha formen av ett hus, ett palats, ett valv med rum efter rum efter rum av allting du sett, känt, lärt dig, glömt, tänkt, fantiserat, upplevt. Till exempel. Så finns det ett slutet rum allra längst in, allra längst bort (alltid samtidigt)…
Read more
Saknar något jag vet inte fanns.Saknar den jag aldrig kommer att bli.Saknar den han aldrig kunnat vara. Längtar till något jag vet inte finns.Längtar till den jag inte visste att jag kunde bli.Längtar efter den jag ännu inte mött. Jag tror inte ens på det här själv men på något sätt måste man ju kanalisera…
Read more
Hämtpizza och vin, vattenföreningshistoria och storslagna litterära drömmar tillsammans med två bokhandlare, kakbak, läsa en hel bok på en dag (Nervous conditions) och ja, that’s about it, det är min lördag, en bra lördag. Punkt. Jo: jag längtar efter en katt.
Read more
skuggorna i snönunder en mörkgrå himmelskriver ett nytt språk
Read more
Idag kändes det för första gången lite motigt att skriva här. Jag känner att jag rör mig runt samma ämnen, att jag blir tjatig, vad mer kan finnas att säga om min ganska banala vardag och de betraktelser jag gör, om jag gör dem och det var väl egentligen inte meningen (som om jag vet…
Read more
Jag stänger av mobilen, och det är en lättnad att inte alltid sträcka ut mina tentakler mot omvärlden. Att vara i mitt eget tankerum. Eller, som om världen bara var det att nå och bli nådd i stunden, det direkta. Jag riktar ju ändå tanken till en värld, när jag skriver. Men det långsamma, att…
Read more
Det finns dagar då jag är en sån där jobbig person som inte håller upp dörrar för rullstolsburna för att jag är helt lost i mina hörlurar (Selma Lagerlöf, åtminstone någon slags kulturpoäng) eller kanske snarare den förestående undersökningen av mina tänder som jag visst vet vad det handlar om (och min kropp, som är…
Read more