Det växer svanar på åkernöver natten har deträngt upp ur jordenfullvuxna blommor på vissenåkeräng i trädaDe lyfter sina vingarnär tiden är mogenmed magar fyllda avsollängtan och vetelämnar de markenoch flygersvish svoshöver de förvånaderådjurens ryggar
Read more
Jag vet inte. Måste man alltid veta? Just nu känns det bra att minnas din hud och dina armar, att det finns ett samtal som fortfarande pågår. Jag kan nöja mig med det. Inte reda ut eller planera, bara låta pågå. Ett mellanrum som inte kräver, kväver.
Read more
Att minnas: mannen på Kramfors station med den största (och svartaste) mustaschen jag någonsin sett, som satt och läste en väderbiten pocketupplaga av ”To let” av John Galsworthy, högt för sig själv och som jag inte vågade smygfota, av respekt (fast det ångrar jag).
Read more
Fåglarna är tillbaka, svanar och kanadagäss och tranor. I morse såg jag både gäss och rådjur, jag lessnar inte. Grusvägen är lurig. Blankis, sankis, lera och små bäckar som bildar egna fåror. Det är tungt och går långsamt men jag tar mig åtminstone ut. Hostar fortfarande, så jag storknar, gråter och ja, ibland, kräks. Det…
Read more
Hon sa något om nya perspektivatt det inte handlar ommer kunskap utan omhur vi ser på det vi redan vetJag tänker att det kanhandla omdig och mig ochvår sanningom vi nu har en sanningNågon annanstans läser jag om bildenav sanningen som en stor spegelsom gått i krasAtt var och en har en skärva som de…
Read more
Och vem är han då, om jag behöver uppfinna honom? Vem behöver han vara? Vad kan jag behålla av hans kostym, vilken ande ska jag låta honom förkroppsliga? Jag klarar inte att göra honom för enkel. Jag klarar inte svart och vitt. Men jag vet att jag behöver skissa honom med färre penseldrag, och vad…
Read more
Himmel och pannkaka. Lock för öronen och ögon som inte tycks vänjas vid solen, men jag sitter i den ändå, tacksam. Alla människor surrar runt inuti mitt huvud. Alla tankar. Känslor, de gemsamma och de ensamma. Jag tänker på ordet solitär. Jag tänker på vad jag skulle behöva göra med mitt manus, och bävar lite….
Read more
Nej men jag orkar ju faktiskt inte men jag har både känt mig oerhört ensam och haft många fina samtal och svajat lite till musik och blivit tipsy och nu ska jag faktiskt sova. Allt det jag fyllt på med dessa dagar kommer en dag att kunna formuleras.
Read more
Det gröna rummet är stängt. Jag befinner mig i korridoren utanför, det är som att jag glömt bort hur man gör för att öppna dörren. Bakom andra dörrar ekar skratt, stolskrap, andäktiga tystnader. Korridoren har bara ett svagt ledljus vid golvet, in case of emergency. Huvudet dunkar. Jag stannar här, i korridoren. Ibland måste man…
Read more
Glömde. Flera saker igår. Tänker vara snäll, med mitt sjuka sinne, det vill säga utmattade på grund av sjukdom. Mitt uttmattade sinne. Jag är på bättringsvägen nu, och snart även på väg. På väg mot Umeå och det vackraste sammanhanget jag känner till: Littfest. En hel långhelg får jag flanera och frottera bland likasinnade bokmalar,…
Read more