Jag har tagit tillbaka min säng. Äntligen. Äntligen ligger jag diagonalt tvärsöver, äger hela ytan. Jag håller mig inte längre på min kant. Man kan kalla det ensamhet. Eller frihet. Eller både och. Fem år har det tagit. Min säng. Den här ensamhetskänslan. Som jag aldrig blir kvitt. Jag ser omslingrade människor vart jag än…
Read moreJag älskar att börja om.
Ja. Jag gör det ja. Älskar att börja om. Den här tanken har grott i mig ett tag. Att starta nytt igen, fritt skrivande, den dagbokspoesi jag tänkte att Do you speak poetry skulle vara. Men jag har bytt skinn, igen, och då måste skrivandet göra det också, plattformen åtminstone. Fokus. Här kommer det bara…
Read more