Vera heter boken, men jag glömmer hela tiden bort det och tänker att den heter Sandrine, eftersom det är ur hennes perspektiv som boken är skriven, och om hennes liv som den berättar. Följaktligen tänker jag att flickan på framsidan är Sandrine, och inte Vera, och har med det ansiktet då jag skapar mina inre…
Read more
Ju mer jag läser i Wera von Essens ”dagbok” desto mer irriterad blir jag, och får mindre lust att skriva själv. Den är, precis som hon skriver själv, inte värd att ges ut. Så varför är den det, och varför läser jag? Jag tänkte att det kanske skulle bli en vändning, att antingen Daimebreven skulle…
Read more
Stand up som glider över till livsberättelse/bekännelse, smärtan på gränsen mellan humor och tragik. En man på en scen, en stå-upp-komiker som satsat allt på ett sista framträdande. Det blir åtminstone mer och mer uppenbart att det är det det handlar om, när han börjar köra sina skämt. Mellan standarskämten berättar han historien om sin…
Read moreMolnigt. Skrivarväder. Är det för soligt kan jag aldrig skriva. Idag har jag bestämt mig för att arbeta med Farfarsorden. Med mina intervjuer av farfar, nittio år gammal, om hans barndom, om hans liv. Jag vet inte ännu vad jag ska göra med berättelserna. I första hand transkribera dem, bevara dem som hans berättelser, förstås,…
Read more
Jag älskar Barmark. Så tji får ni som tror att jag bara sågar böcker. Det här är en bok vars språk jag badar i, flyter med och inte vet jag, glittrar i. Finner pärlor både här och var, metaforer som inte blir svulstiga (som många andra samtida, som jag upplever som ”övergjorda”) utan istället skapar…
Read moreAtt befinna sig på en annan plats visar sig vara nästan nödvändigt, för perspektivets skull. Den här platsen, en stuga på en ö vid en vik i havet med träd, fåglar, berg och hav, solnedgångar, den är alltid lika näringsrik. Jag är här på lånad tid, på ett sätt, eftersom stugan inte är min utan…
Read moreGå in i en ny roll. Jag inser att jag måste byta plats om det ska gå. Att gå från fåtöljen där jag suttit och jobbat, till skrivbordet och se ut genom fönstren. Fönstren. Min livlina och den största anledningen till att jag valde den här platsen till min ateljé. Nu ska de snart renovera…
Read more180531 tdlr: jag skriver om att skriva och om mina tankar, stream of consciousness style. (and it really is too long to read, någonstans är det poängen) Teoretiskt sett är det här fel. Jag sitter i det tysta rummet på stadsbiblioteket, här får man inte ha med skärmar. Men jag har inte med mig…
Read more
En sommar på landet, i sommarstugan vid havet i Österbotten, med pappan som nyss fått veta att han nog inte har något jobb efter sommaren vilket han förtiger, med en tonårsdotter som håller på att växa upp och hatar allt men blir kär, en son som utforskar och filosoferar över världen, en mamma som skriver,…
Read more
Jag har läst ut ”De polyglotta älskarna”. Jag nästan avskyr när jag vet att vissa älskar en bok och vissa tycker den är dåligt skriven, och den är hyllad eller sågad eller något annat. Oavsett åsikt, så färgar det ju min läsning och jag börjar leta eller förvänta mig saker. Den här gången handlade…
Read more