Jag har umgåtts med tankarna på att föra samman alla delar som är jag på en och samma plats i många år nu. Oftast känt: det går inte. Jag är en splittrad person, jag har olika sidor, viljor. Olika ansikten, rentav. Men så känns det ändå nu som att jag kommit till den punkten. Sammanförandets…
Read more
Jag är i Göteborg. Jag är inte frisk, men jag är här, och det är görbart, möjligt. Jag hostar en del, har inte fått sova så bra på tåget, är trött, men jag är i Göteborg och det är fint. Jag har träffat Nina. Hon ser ut som hon alltid gjort, fast kortare hår, tufsigare…
Read more
nu ska vi skrivapoesioch skapa det genomatt bryta radernabryta våra tankarbryta vår förutbestämdatro på var vi ska vilamed ordenvar vi ska ta en pausskapa en rytmandas utoch jag försöker mendet vill sig intealls och flödet, jo, flödetkapas men i flödetfinns ingen andningspausoch jag går vilsei orden, papperet tar slutjag går vilse i ordens skogjag måste…
Read more
Så många ord som Strömmat genom mig Jag är en bärare avBerättelserOm och om berättar vi oss självaGenom allt vi ser och gör och hör och sägerDet är färgerEtt virvlande, färgande, bärgandeAtt leva och lyssna och stanna
Read more
Jag skulle ju inte hamna här, i känslan av att inte bli färdig, vara förberedd nog, allting på plats. Länge trodde jag ju att allt var lugnt. För lugnt, visade det sig, och jag hade återigen glömt att prioritera, visualisera tillräckligt lång tid i förväg. Och saker kommer emellan, som har klätt sig i en…
Read more
Den här månadens läsning har präglats mycket av böcker om häxprocesserna, inför ett bokprat i samband med Tommy Kuuselas föreläsning om folktro och trolldom i Ångermanland. Skrivande som magi, magi som metafor, verkar också vara ett tema som ploppar upp överallt nu när jag fått ögonen på det, såsom det kan bli. Mina favoriter denna…
Read moreStannar upp. Mitt eget perspektiv, ja? Glömmer det. Ser arbetsuppgifter hopa sig, istället. Allt jag kan gå in i och oroas för. Jag börjar lära mig att lägga åt sidan. ”Det löser sig”. Ofta gör det det. Länge var det jag som löste allt. Men jag måste inte, eller hur? Jag har kommit till den…
Read moreÖdmjukheten inför det jag gör. Som handlar om att SE människor. Framförallt det. Förstå detta: de lägger sina liv i mina händer. Det viktiga i att vi vågar göra just detta. Se varandra, förstå att var och en du möter har sin specifika berättelse. Att de är människor, precis som du.
Read more
Jag är på väg nedåt igen. Baklänges åker jag, vi har passerat Ö-vik, Kramfors, Härnösand. Jag sitter med datorn i knät och brer ut mig, hen som ska sitta bredvid verkar ha missat tåget. Synd för hen, good for me. En vecka först, ska jag vara i Skurup. Där jag själv gick. Nu ska jag vara…
Read more