diffusa linjer mellan himmel och hav, mellan honom och mig.
Read moresammansmälta
det fascinerande i att känna någonting så starkt som en önskan att sammansmälta. who, me? vad hände? men jag släpper, jag flyter med. känner. det gör mig rädd att jag gör mig beroende, men jag försöker vända det till att lita på den trygghet som den famnen innebär. jag vill inte vara beroende, men jag…
Read moretaking the damn donuts
Taking the damn donuts, eller: all her flesh is like a mouth Vissa saker är lite svåra att förstå. Som när man önskat och längtat och fantiserat och önskat och längtat och föreställt sig, och någon kommer och visar sig vara en inkarnation av denna önskan, längtan, fantasi och föreställning. Överraskande så. (it really hits…
Read more
jag mötte ett spöke
jag har ofrånkomligt minst två sidor. en du möter, en som skriver. de har sitt ursprung i samma, men denna röst är en annan än hennes, du kommer aldrig riktigt att lära känna mig, jag som skriver, om du inte möter henne/mig här. om du läser, om du kan läsa, om du skriver, om du…
Read more
bevidsthed
trött. om det så är det enda jag skriver så ska jag skriva det. meta. dränker mig i poesi och poetik. nej, bara poetik, och metapoesi, metafiktion. jag refererar tillbaka till mig själv, det är det enda jag kan. ni får se igenom det höljet. ser jag själv igen det höljet? knappast. ansatt av melankoli….
Read more
öppna ett flöde
eller/också borde jag kanske skriva själv då inspireras av Kristian Lundberg, hans jag rör mig mot en nollpunkt där allt är du hans dagbokspoesi, hans diktarflöde, hans omfamnande istället för uteslutande vi pratade om det igår, att innesluta/omsluta istället för att förtäta att inte rensa, inte vara för klar med varför varenda ord finns med…
Read more
unheard voices, nonlinear narration
i went out for a walk on a whim, and walked right in to poetry [picture from julio le parc / luminére. sound is my interpretation of nisrine boukhari / wanderism is a state of mind. both showing at bildmuseet, umeå] Gå nu till Bildmuseet och skapa era egna narrativ.
Read more
utan metaforer är jag ingenting
Jag tappar trådar men fångar dem igen, ska börja sy igen. Det där var en metafor, jag har inte tid att sy, men metaforiskt kan jag sy, sy mig samman. Tankar som väckts: att vila i mig själv, lyssna till mig själv. Att reducera bruset, våga vara. Våga vara utan att bli avbruten av sms,…
Read more
ännu en stad
Stockholm. Också en stad. Jag hade inte förväntat mig att minnet av A skulle komma krypandes, slå hårt. One of those things. Jag kan verkligen inte förklara varför jag var så kär i honom, varför det fortfarande gör ont. Men det gör det. Och så på tåget. Vaknar upp efter att ha sovit krokig och…
Read moremellanrum, eller: jag kan bara tänka på tåg
jag åker tåg igen. den senaste tiden har jag knappt haft tid att tänka eller känna. åtminstone inte att formulera det, och tankarna har varit centrerade kring det jag håller på att lära mig, den världen som jag håller på att träda in i igen, min hjärna expanderar. och känna, jo. stress, mestadels. i kroppen…
Read more