Jag läser en mycket fin och tänkvärd memoar, riktad till författarens mamma. Tilltalet ger en särskild känsla i boken, det känns naket och ärligt, och det är också så boken inleds, med att jaget talar om att han först ville skriva en lögn, men att han var tvungen att skriva det så här, som det är. Tilltalet och syftesskrivningen i början av boken leder en in i berättelsen, och skapar känslan av ärlighet och förtrolighet.

Det handlar om att växa upp som svart i Mississippi, med en intellektuell mor som försöker ta sig ifrån fattigdomen och okunskapen, och också överför detta på sin son, uppmanar och förmanar att utbilda sig. Vilket han också gör, och med alla sina brister och fel också växer upp till att bli en klok, intelligent man. Talar om feminism och en medvetenhet om patriarkatets och de vitas makt, men ”skryter” inte med sin ”medvetenhet” utan talar också ärligt om de brister han också har. Men boken blir ett slags undersökande av när och hur han bröts, hur han och hans mamma bröts.

Jag är nog ärligt imponerad av den breddning i perspektiv som Laymon såg till att skaffa sig, ord, språk och kunskap om maktstrukturer och hur även han själv är en del i det. Det vore vi alla göra, varenda vit kotte på jorden borde förstå makstrukturer, varenda man borde göra det, om vi ska kunna förstå varandra, inte trampa på varandra. Det är inte enkelt. Medvetenhet, samtal, dialog, en vilja att erkänna att man har gjort fel, gör fel, måste tänka om, förändra. En människa kan kanske lyckas under sin livstid, men om vi ska se det som en global förändring måste vi också vara tillåtande mot att det kanske inte sker i alla på en gång, det är så mycket större än så, det behöver förskjutas i de stora maskinerierna och sådant tar tid. Vi kan knuffa på, pusha, hjälpa till, vara ödmjuka. Böcker som denna hjälper, tänker jag. Bit för bit, steg för steg.


Jag hade svårt för översättningen, det är svårt att översätta amerikansk slang och talesätt. Ibland översatt med svenska ”motsvarigheter”, ibland har helt enkelt det engelska uttrycket eller ordet används. Funkar inte riktigt, men jag vet inte heller hur man skulle göra för att översätta det. Lyssnade även litegrann på författarens egen inläsning, av just denna anledning, för att förstå varifrån uttrycket på svenska kom ifrån, vad tonen egentligen var. & det var ”heavy”, det gav mycket att få höra hans egen röst, hans egna betoningar och ord, men var också svårt att hänga med i om man inte är van vid dialekten, ordbruket, det går snabbt. Idealet var kanske när jag lyssnade på engelska och läste i den svenska översättningen samtidigt, men så har man inte tid att läsa en bok alltid… Det här med språk alltså, och översättningar. Inte lätt. Ändå tycker jag nog att det lyckas ganska väl, i slutändan. Men det hjälpte att få hans röst först, så att jag inom mig hade tonen och stilen från originalet med mig, när jag läste.

Jag fick denna bok som recensionsex av Natur & Kultur.

Titel: Tung
Orginaltitel: Heavy
Författare: Kiese Laymon
Förlag: Natur & Kultur
Utgivningsår: 2019
Översättning: Niclas Hval

Utläst 21 november 2019

> (öppnas i en ny flik)”>Köp boken på din lokala bokhandel, tex på Bokcafé Pilgatan i Umeå >>

> (öppnas i en ny flik)”>Eller hitta den på Bokbörsen >>

> (öppnas i en ny flik)”>Eller på Bokus >>

> (öppnas i en ny flik)”>Eller låna på ett bibliotek>>

19 december, 2019 minawidding Widdings bibliotek , , ,