brev utan ord
jag vet inte längre
vilka vi var
bara att det dog för
alldeles för länge sen
jag har klätt av mig mitt liv
så många gånger
men får ändå ingen styrsel
på min garderob
syr nya kläder av samma gamla trasor
oigenkännliga nu men
fortfarande bara gamla trasor

jag vill skala av mig kroppen
och börja om på nytt på nytt
men livet är ett
möbiusband

minawidding Det subjektivas poetik ,

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *